Artikel fra J.A.K.-bladet nr. 4 - 2007

Ett svenskt perspektiv på JAK

AF OSCAR KJELLBERG, JAK MEDLEMSBANK (VD 1993 - 2004,
UTVECKLINGSANSVARIG SEDAN DESS)

Likviditetskris och generationsskifte
Sveriges dåligt förberedda avreglering av kreditmarknaden ledde till en kraftig kreditexpansion som banker och finansbolag, som vanligt, dirigerade till fastighetsmarknaden. Bubblan sprack efter några år och fastighetsspekulanterna drog med sig först finansbolag och sedan även banker. Samtidigt försvarade regeringen och riksbanken kronans fasta växelkurs. Storföretag och utländska fondbolag spekulerade i att Sverige inte skulle klara det. Spekulanterna fick till slut rätt och Sverige tvingades låta kronan börja flyta men innan dess hade riksbanken höjt räntan till 500 procent.

När tidningarna upptäckte att lilla JAK oförändrat körde med sin låga avgift när alla andra höjde sina räntor, blev det en stor nyhet. Tillströmningen av både medlemmar och inlåning blev enorm. Personalen utökades ännu mer och utlåningen gick på högvarv. Att vi då fick vår likviditetskris var inte konstigt. Först kommer en massa nya medlemmar som sparar mycket pengar. Sedan börjar alla söka lån. Det blev en kö som växte sig jättelång vilket fick många att tröttna. När de tog sina pengar och lämnade föreningen minskade inlåningen och gjorde kön ännu längre. Inte förrän i slutet av 1995 hade kön betats av.

Pionjärernas agerande under likviditetskrisen ledde till en omorganisation som också innebar ett generationsskifte. All JAK-verksamhet samlades i en förening för att det skulle bli demokratiskt och transparent.

Banketablering
När denna kristid var avklarad väntade nya problem runt hörnet. Sverige blev medlem i EU och finanslagstiftningen harmoniserades enligt EU:s samordningsdirektiv. Vår verksamhet, som hade blivit ganska omfattande, kunde inte längre bedrivas utan tillstånd. När den nya lagen för kooperativa banker kom stod det klart att vi var tvungna att söka tillstånd som ”medlemsbank”.

Jag bildade en arbetsgrupp med vår nyanställde men mycket erfarne bankchef, en duktig jurist samt en dansk ekonomiprofessor med en mycket speciell kompetens. Erik Trolle Schultz hade både teoretisk och praktisk erfarenhet av bankverksamhet. Han hade dessutom ett stort intresse för räntefria finansieringsformer och hade under en period varit vd för en islamisk bank i Kobenhavn. Tack vare gruppens lyckade sammansättning blev vår ansökan extremt billig vilket var nödvändigt med tanke på vår lilla verksamhet. Det hela gick bra och 1997 fick vi vårt banktillstånd. Banken startade 1998 och har utvecklats väl efter det.

Vi hade hoppats på en kraftig tillströmning av nya medlemmar när vi 1998 började kalla oss för bank men så blev det inte. Idag är vi vana vid en årlig tillväxt i antal medlemmar och allt annat med nästan tio procent per år och så har det varit sedan innan vi blev bank. Vår tillväxt är organisk vilket kan bero på vårt sätt att sprida idén om en räntefri ekonomi genom dialog.

Modernisering
Vi är nu inne i det fjärde skedet. Vår nuvarande ordförande, Kåre Olsson, har arbetat konsekvent för att styra upp styrelsens arbete, förenkla systemet och skapa Internettjänster och andra tjänster.
Våra möjligheter på Internet är betydligt sämre än danska JAK-medlemmars. Vi började redan vid millennieskiftet med ett arbete för att möjliggöra överföringar till och från JAK-konton, beordrade via Internet. Den finansiella infrastrukturen i Sverige ägs av de fyra oligopolbankerna. Vi har inte råd att köpa in oss eftersom de erbjuder paketet i sin helhet inklusive ett antal faciliteter som vi inte har användning för. De har investerat stort och Finansinspektionen och Konkurrensverket anser att de begär ett rimligt pris av oss. Vi har ett avtal med Nordea som ger oss tillgång till clearingsystemet som om vi vore ett kontor inom Nordea. Idag går det att göra överföringar till JAK-konton från alla finansiella institut utom två men denna process har tagit mer än två år. Om vi har tur kan vi ha möjlighet att föra pengar från JAK-konton till andra bankkonton inom ett år men vi är luttrade och vet att man inte ser alla hinder i förväg.

Kåre Olssons ambition är att förenkla sparlånesystemet så att det blir lättare för medlemmar att förklara för vänner och andra intresserade. Vår marknadsföring har alltid byggt på medlemmarnas dialog men det har inte varit särskilt lätt att beskriva ett sparlånesystem med två så udda egenheter som att det är räntefritt och regleras med hjälp av sparpoäng.

All vår utlåning är räntefri och finansierad med medlemmarnas räntefria inlåning. Man får sparpoäng genom sitt sparande och man förbrukar dem genom sitt lån. När lånet är slutamorterat kan man få ut sitt eftersparande förutsatt att man inte har underskott i sparpoäng. Denna poängberäkning är ett sätt att se till att det råder balans mellan in- och utlåning. Alla låntagare gör en sparprestation som är lika stor som lånets belastning på systemet. Sparprestation och lånebelastning mäts i poäng. Man får poäng när man sparar och man förbrukar poäng när man lånar.

För att få låna var man tidigare tvungen att spara i förväg. Vad man maximalt kunde låna stod i proportion till hur många poäng man ackumulerat genom sitt försparande. Ett fördelningstal angav denna proportion. Styrelsen kunde variera detta mellan noll och 19 beroende på hur mycket man hade tillgångligt för utlåning. Om fördelningstalet var 5 kunde man ta ett lån som förbrukade fem gånger så många poäng som man redan hade samlat på sig. Resterande poäng fick man förbinda sig att spara under amorteringstiden.

När vi skulle förenkla systemet ville vi främst komma bort från fördelningstalet eftersom det var det som var mest krångligt att förklara. Vi behövde alltså skapa en ny konstruktion som gav styrelsen en möjlighet att på ett rättvist sätt ransonera utlåningen i perioder då efterfrågan på lån var större än vad som fanns tillgängligt för utlåning. Vi hittar inga externa räntefria finansiella källor och vår utlåning begränsas därför av medlemmarnas räntefria inlåning. Vi har sedan många år befunnit oss i en period då medlemmarna har velat spara bedydligt mer än vad de vill låna men det har naturligtvis inte alltid varit så. 1993 – 1995 var en sådan period.

Idag har vi släppt kravet på försparande och lånen kan ransoneras genom att styrelsen fastställer en nivå utöver vilken det krävs försparande. Denna nivå är för närvarande 750 000 kronor vilket innebär att alla medlemmar kan låna upp till denna gräns utan att ha några sparpoäng. De medlemmar som vill låna mer använder sina ackumulerade sparpoäng för att konkurrera om ett visst belopp per 14-dagarsperiod.

Idéer om framtiden
Bland våra idéer om framtiden kan nämnas att börja jobba med
 

• både främmandekapitalfinansiering och egenkapitalfinansiering (nuvarande sparlånesystem),
   
• både räntefritt (nuvarande sparlånesystem) och räntebaserat kapital!?
   

Förändrad lagstiftning 2004 innebär att banker i princip kan arbeta med egenkapitalfinansiering dvs det som islamiska banker traditionellt har gjort.

Dessutom har EU:s medlemmar möjlighet att utnyttja Jeremieinitiativet. Europeiska Investeringsfonden har konstaterat att det finns ett gap mellan finansiella behov och det utbud som den kommersiella marknaden erbjuder. En svensk Jeremiefond, om den kommer till stånd, skulle innebära att vi får en extern finansieringskälla för de fall vi finansierar de grupper som inte kan hitta lämpliga lösningar på den finansiella marknaden.

Att låna ur fonden är en möjlighet om vi är beredda att börja arbeta med räntebaserat finanskapital. Idén är väckt men den är kontroversiell. Fonden skall också förmedla riskkapital. I en räntefri ekonomi måste det finnas både lån och riskkapital och vi har lekt med idén att skapa en egen riskkapitalmarknad för de sparare och entreprenörer som värnar om en uthållig och räntefri ekonomi. Vi menar att det måste ske i den lokala ekonomin där alla känner varandra och har god information om hur ekonomin påverkar människor och natur. 
 

J.A.K. bladet